Då Daniel är på väg till Finland så passade jag på och kollade på "A little bit of heaven" ikväll, vi har haft den här hemma ett tag (genom lovefilm) men jag har velat titta på den ensam, då jag visste att jag skulle gråta o det gör jag helst ensam... Och så här mycket har jag inte gråtit sen begravningen.

Filmen handlar om en tjej som har cancer...Jag kände igen så mycket, känslorna och alla tankar.

Jag minns alla hjärtans dag 2011 som igår, hur jag tog förväl av mormor och höll hennes hand när hon tog sitt sista andetag.

Det gör inte lika ont längre men saknaden är desto större.
Speciellt nu när vi flyttar ner till Vinslöv, hade mormor levt hade bott bara 1 kvarter från varandra,